Skyddsjakt på vildsvin har blivit allt vanligare i Sverige i takt med att populationerna ökat markant. Med en ökande population av vildsvin ställs lantbrukare och markägare inför stora utmaningar, där skador på grödor och trafikolyckor är vanliga konsekvenser. Här får du veta vad som gäller vid skyddsjakt och hur du kan bedriva den på ett säkert och effektivt sätt.
Regler för skyddsjakt på vildsvin
Naturvårdsverket reglerar skyddsjakten och det är viktigt att känna till vilka lagar som gäller. Skyddsjakt får bedrivas när vildsvin orsakar betydande skador på jordbruksmark eller utgör en trafikfara. Det är dock markägaren som ansvarar för att ansöka om skyddsjaktstillstånd vid länsstyrelsen.
Vilka regler gäller för nattjakt?
Vildsvin är nattaktiva, vilket gör nattjakt med termiska sikten och mörkerkikare särskilt effektiv. Enligt svensk jaktlagstiftning är det tillåtet att använda mörkersikten vid skyddsjakt på vildsvin, men det kräver tillstånd från länsstyrelsen. Åtelplatser är också vanliga vid skyddsjakt eftersom de underlättar observation av vildsvinens rörelsemönster.
Utrustning och teknik
Effektiv skyddsjakt kräver rätt utrustning:
- Termiska sikten: För att upptäcka vildsvin i mörker.
- Åtelkameror: Håller koll på rörelsemönster och ger information om när vildsvinen rör sig i området.
- Lockpipor: För att locka fram vildsvinen från tät vegetation.
- Hörselskydd: Vildsvin kan vara oberäkneliga och skott kan behöva avlossas snabbt.